Spring in i min förrvirrade värld om du kan

Denna söndagen har inte varit en vanlig söndag.Idag är det farsdag. Idag är det även den  dagen jag duschade sedan i torsdags. Det känns väl sådär, men jag tycker nog allt att duscha är lite överskattat nuförtiden. Om man duschar för ofta får man inte den där fräscha känslan efteråt. Den liksom bara uteblir och det är väldigt synd tycker jag. Nåväl, denna söndagen skulle jag med familj besöka släkten. Därför jag duschade. Annars hade jag gärna väntat en dag till! Vi kom fram helskinnade. Ingen farlig resa. Farmor hade två smörgåstårtor. De stod framdukade och såg så goda ut. Det var med skaldjur och lite grönfoder. På kanten runtom var det skinkrullar. Det var då allt började. När jag tog tag i kniven och skulle skära en bit tvekade jag och tänkte "hmm, jag är ju vegeterian         (som äter fisk), ska jag nöja mig med macka istället för denna goda smörgåstårta?". Nästa tanke löd "men jag hade ju bara strunta i att skära i skinkrullarna och ta en bit med skaldjur och sallad". Den sista tanken fick mig att sakta föra kniven genom lager av ljust bröd och någon slags röra. på tallriken syntes efteråt en lagom stor bit smörgåstårta utan skinkrullar. Väl på min sittplats i soffan började jag tugga i mig bit efter bit. Den smakade helt underbart. När min lagom stora bit var slut och när citronen och dillen stillsamt låg kvar på tallriken var det dags för tårta. Jag kände att min mage arbetade med smörgåstårtan och tänkte därför "hah, nu fick du något att jobba med din svinpäls!". När jag promenixade in i köket möttes jag av flock människor som stod i kö för att skära upp en tårtbit...efter en stund satt jag åter igen på min plats med en god bit att tugga i mig. Jag kände mig lite illa till mods, men kunde inte sätta fingret på vad det var. När hela feta släkten ätit klar började de åka hem pö om pö. Tillslut var det några få familjer kvar. Ungdomarna, barnen och jag satt i köket och samtalade. Då kommer det fram att smörgåstårtans krämiga sörja bar spår av leverpastej och andra värdelösa "slaggprodukter" a.k.a kött. Jag blev uppspelt och det grenade ut i panikskratt. Jag bara satt och skrattade på min stol och försökte snabbt glömma det som sagts. Men på näthinnan satt det kvar. Det som förmodligen fått min mage att kurra och arbeta hårdare var förmodligen de mängder köttprodukter jag fått i mig. Jag känner mig obekväm i mig själv. Vet inte vad jag ska ta mig till. Blottad helt enkelt. Nu har säkert leverpastejen passerat min magsäck. Det känns ju lite lustigt allt detta här. Jag skulle vilja skylla på någon, så att det inte var mitt fel. Men det är ju faktiskt mitt eget fel att jag inte frågade om smörgåstårtan innehöll något kött. Jag känner mig våldtagen på offentlig plats då hela min skola stått och filmat hela händelsen. Som ett offer. Hädanefter tror jag att jag ska fråga om maten som serveras innehåller någon typ av kött. Nu i efterhand önskar jag att det inte var farsdag utan en helt vanlig äckelsöndag som jag sluppit duscha på!